Vägen till huset

När man har värmt upp vattnet i värmeverket slussar man det sedan genom rör till bostäder, kontor, sjukhus, industrier etc. som behöver värme och varmvatten. Själva tekniken är väl beprövad, men inte särskilt komplicerad.

Fjärrvärmerören
De rör som används kallas fjärrvärmerör. De består av ett medierör som är isolerat med ett lager polyuretanskum och utanför detta ett ytterrör, manteln, av ämnet polyeten. Rören finns dock i olika material och dimensioner med olika tjock isolering.

Rören levereras färdiga med isolering, men några decimeter bart stålrör är lämnat i ändarna. Detta krävs för att man ska kunna skarva ihop rören genom svetsning. Kraven på den som svetsar är mycket hårda. Rören och fogarna ska klara en temperatur på 120 grader och ett tryck på 16 bar, motsvarande 16 gånger det normala lufttrycket. Efter svetsningen fylls utrymmet kring svetsfogen med polyuretanskum och en skarvhylsa fästs utanpå mantelrören.

Fjärrvärmerören grävs normalt ner i marken, i gator eller i parker. För att driva runt hetvattnet används pumpar som normalt finns vid produktionsanläggningarna. I fjärrvärmenät där man har flera produktionsanläggningar har man också pumpstationer ute i näten.

Hur varmt är vattnet?
Temperaturen på hetvattnet när det går ut i fjärrvärmenätet varierar normalt mellan 70 och 80 grader. Vid kall väderlek höjs temperaturen på vattnet och mycket kalla dagar kan den vara 100–120 grader. Temperaturen på vattnet i ledningen tillbaka till anläggningen ligger 40–50 grader lägre.

Att bygga upp ett fjärrvärmenät så att det klarar kraven på driftsäkerhet och lång livslängd är ett dyrbart arbete. Beroende på dimensioner på ledningarna och lokala förhållanden kan kostnaderna variera från 2 000 till 12 000 kronor per meter. Branschen arbetar mycket med att kvalitetssäkra näten för att få så lång livstid som möjligt. Ett välbyggt fjärrvärmenät kan ha en livslängd på ända upp till 100 år.

Mer om fjärrvärme (källa: www.svenskfjarrvarme.se)